Forskning i fokus: Andraspråksundervisning som utgår från kroppen
Anna Vogel vid Institutionen för nordiska språk forskar tillsammans med Elżbieta Strzelecka (Mittuniversitetet) om hur andraspråksundervisning kan dra nytta av en språkvetenskaplig teori som utgår från kroppen. Projektet heter ILSA, som är en förkortning av InLärning av Spatiala uttryck i Andraspråksundervisning.

Foto: Cecilia Bruzelius
Om projektet

Foto: Cecilia Bruzelius
– Jag har i snart femton år forskat inom det teoretiska fältet kognitiv lingvistik. Där har jag fokuserat på ordbetydelse. Nu vill jag se om denna teori kan vara intressant i språkundervisning.
– Tillsammans med Elżbieta Strzelecka har jag satt igång ILSA-projektet. Inom ILSA undersöker vi om, och i så fall hur, kognitiv lingvistik kan användas inom andraspråksundervisningen. Första steget är att orientera oss i hur undervisningen ser ut idag. Kanske används kognitiv lingvistik redan, om än inte uttryckligen, så underförstått?
Vad är kognitiv lingvistik?
– Teorin kognitiv lingvistik växte fram i USA under 1970-talet, och har sina rötter i kognitiv psykologi och barns språkutveckling. Kortfattat hävdar teorin att språklig betydelse utgår från kroppsliga upplevelser, och att vi talar om och förstår abstrakta företeelser med hjälp av konkreta sinnesintryck, det vill säga intryck av sådant som vi kan se, höra, känna, smaka och lukta.
– Ett exempel är att vi upplever tyngdkraften i våra kroppar, genom att känna hur vi trycks neråt mot jorden av den. Utifrån denna konkreta upplevelse förstår vi mer abstrakta företeelser, som hierarkier i yrkeslivet (att stiga i graderna) eller hur börsen utvecklar sig (aktien har gått upp). Vi använder alltså upp–ned-axeln, som vi känner genom konkreta sinnesintryck, för att förstå och tala om abstrakta företeelser som karriär och värde.
Gester gör det abstrakta konkret
– Med hjälp av kognitiv lingvistik finns det god potential att utveckla andraspråksundervisningen. Redan idag används metoder som rimmar väl med insikter från kognitiv lingvistik.
– Ett exempel är hur en av lärarna som deltagit i undersökningen gör när hon talar om företeelsen ordförståelse. Hon använder då gester som utnyttjar upp–ned-axeln. Läraren knyter alltså sin förklaring av en abstrakt företeelse (ordförståelse) till en kroppslig upplevelse av tyngd.
– Jag och Elżbieta Strzelecka föreslår att sådana resonemang kan föras med en uttalad hänvisning till det som kognitiv lingvistik hävdar: att språklig betydelse utgår från kroppsliga upplevelser.
– Vi redovisar de första resultaten från projektet i Nordand 1, 2012. (Publiceras on line 2013.)
- Nya publikationer: Andraspråksundervisning i ett kognitivt lingvistiskt perspektiv – en första kartläggning
- Nordand
Senast uppdaterad:
25 juni 2012
Webbredaktör:
Pia Nordin
Sidansvarig: Anna Vogel

